Sjundeå Å eller Amazonas?

Förväntansfulla kvinnor påbörjar sin färd mot Sjundeå en regnig men ljummen eftermiddag i juli. Ja tro det eller ej men ja jag skrev faktiskt regnig. En bil med erfarenhetsexperter startar från Ekenäs och en från Karis samt en från Hangö.

För vi har blivit inbjudna till utfärd av Livsgnistan. Och vi skall utöva någonting så spännande som att paddla kajak och kanot.

Väl framme i Sjundeå håller det upp och en ung herreman presenterar sig för oss, han skall introducera oss till detaljerna innan vi skall ge oss iväg på vår färd och även följa med som vår guide. Jag själv har paddlat tidigare men många år tillbaka så man är nog lite rostig så informationen kommer väl till pass. Vi blir utdelade vår utrustning och övar på rörelser med paddeln på torra land. Med hjälp av personalen tar vi oss i våra färdmedel och tar oss tar oss fram på ån mot en sluss*, som egentligen ser rätt skrämmande ut med den enorma betongporten som sakta åker upp. När alla är samlade med sina kajaker i vattnet innanför slussen sänkes åter porten ner. För att om en stund öppna porten framför oss och vi kan ge oss ut i ån.

På andra sidan öppnar sig en ny värld framför oss och man undrar om man faktisk är kvar i Västnyland eller om man slussats långt bort till regnskogen. Vi paddlar oss framåt i en trevlig samvaro. Där i den idylliska ån finns bara här och nu och ett lugn har intagit mig.

All grönska som hänger över det ljumna vattnet och inramar ån är häpnadsväckande vacker. Näckrosorna flyter sorglöst omkring. Fåglarna ljuder i träden. Klimatet är fuktigt och doftar en aning sött. Vi samtalar sinsemellan om dittan och dattan för att ibland bara stanna upp och låta naturen säga sitt.

Vi färdas mot en sjö som öppnar upp sig i åns slut där vi skall tar iland för att äta medtagen picknick. På vägen blev man väckt från naturens bubbla och åter påmind om civilisationen och den vanliga stressen där ute. För den magiska ån går under bron vid Pickala ABC och bilarna susar där uppe på stamväg 51.

Inne i vassen vid sjön finns en brygga där vi tar i land för paus. Medtagna picknickmaten smakar gott efter en lång dag och tidig lunch. Och det är ju något extra speciellt med att äta ute i naturen. Vi har en trevlig picknick stund med glada skratt.

Sakta men säkert tar vi oss ner för berget var vi suttit och guiden hjälper till att vi kommer i ordning i våra kajaker och kanoten.

Det börjar regna lite grann på hemfärden vilket gör det ännu mysigare. Små ringar av dropparna bildas på den annars så stilla ån. Jag upptäcker ett ställe där det finns några stora vita näckrosor som sticker ut mot de annars gula små som finns överallt i ån. Det går mycket snabbare tillbaka, plötsligt är vi åter vid slussen.

Vi stängs igen in mellan två portar. Och om en kort stund har vi slussats tillbaka till verkligheten men med en fin upplevelse rikare.

Vi tar oss i land och ur våra kajaker en efter en. Då plötsligt uppstår det ett plask och en av gruppen har bjudit på ett dopp i det så varma men ack så leriga vattnet vid bryggan. Så kan det också gå då man ska ta sig ur ostadiga färdmedlen. Men ingen fara då hon var försedd med ombyteskläder 🙂 Glada i hågen startar vi färden hemåt. Vi pratar på och har det trevligt. Tacksam över att ha fått dela denna utfärd med dessa fina kvinnor och tackar Pamela på Livsgnistan som tog initiativet till att bjuda in till utfärden. Vill även rikta ett tack till fin och professionell service på Seaction paddlingscenter. Jag blev inspirerad att ta upp paddlingen igen. För visst är det härligt att vara så nära vattnet. Det ger ett lugn.

Pauline Nordström, Erfarenhetsexpert

(*Sluss är en vattenbassäng med varierbart vattenstånd. En sluss används oftast för att lyfta och sänka båtar och fartyg mellan olika vattennivåer. Slussar används framför allt i kanaler. Wikipedia )